Nora, 1/1-2002 - 23/3-2014

12 år är ju mycket för en hund. Eller lite, beroende på hur man ser på det. För 12 år sedan hämtade vi hem en liten valp och mamma gav den ett namn - Nora skulle den heta. Nora var riktigt busig i sin valp- och unghundsperiod för att senare bli en av världens bästa hundar. Man kunde kommendera henne på Skype och hon fixade allt galant. Man kunde platsa henne på ett ställe och hon rörde inte sig alls tills man kom tillbaka och gav henne ett frikommando. Hon gick sällan i koppel och hon älskade vatten.

Idag, 12 år senare, fick hon somna in. Det gick fort men ändå inte. Det var väntat men ändå inte.
Levercancer.

Nora har gått över regnbågsbron.

Vintersemester och vårspår

Länge sen senast. Det har varit turbulent här, livet är nu upp och ner och inget är som det ska. Hälsan strular och hundträning har legat i skymten av alla andra händelser - även om vi förra veckan varit på semestern och busat i snön, Husse, Matte och Schnauzern. 

Idag tog vi oss i kragar, upp med tuppen och ut mot Nacka för att träffa våra spårkompisar igen. Först fick schnauzrarna leka en stund, sen hittade vi en plats där vi slog vårt första läger. 

Första spåret, lång rak sträcka med en apport i mitten, sen en till apport och en mjuk vinkel, sen avslut i form av en dummy att kampa med - har glömt våra "spårpinnar" hemma så vi fick jobba med annat, mycket mer spännande om du frågar Schnauzern. 

Byta plats igen, nytt spår. En raksträcka, en mjuk vinkel, en apport mitt på en rak sträcka och sen strax efter en 90 graders vinkel + slutapport efter ca 25m. Kort liggtid pga tidsbrist. 

Idag jobbade Schnauzern på så bra! Han var motiverad, fokuserad och gjorde sitt jobb bra. Lite för ivrig mot slutet så jag fick bromsa honom annars hade han missat min sista vinkel men jag är nöjd med hans insats idag :-) 

Det är han själv också!

Ikväll blir det filmkväll med en kompis. Mjuka mattor, det gillar Skägget ;-)